Fuck julsånger i år...

Jag har tröttnat så otroligt på Carola, Peter Jöback och alla andra skönsångande artister som sjunger samma låtar om och om igen. Eller är det mamma och pappa som borde köpa en ny skiva med julmusik i år? Om man tröttnat på julen, betyder det att man är gammal då? (Eller har man bara tappat något som alla andra verkar ha? Den där "christmasspirit":en?)
Julstämningen börjar väl kryp sig på när hela huset luktar lussebullar och den vackraste granen jag någonsin sett står i vårt vardagsrum. Men den gamla rostiga, uttjatade och töntiga julmusiken vill jag spy på.

...så jag lyssnar på fantastisk försvinner-in-i-själsligt-lugn musik istället.
Spotify borde få nobelpris.

Wikipedias definieringar är alltid intressanta.

Lycka är en känsla. Se även glädje.

Lycka är en inhägnad mindre åker eller äng, enskilt ägd och utnyttjad.

Lycka är en jaktterm och avser den manöver som en flyende hare gör för att lura och undkomma förföljaren.

Lycka är titeln på ett musikalbum utgivet 1970 av Benny Andersson och Björn Ulvaeus.

Lycka är, enligt SVTs reporter på korrespondenterna, att ha en tro på att framtiden kan bli lite bättre. För mig är lycka definitivt något man skapar själv. En mental inställning helt enkelt.

FAN:s...

FAN. Jag har missat VARENDA avsnitt av den nyinspelade Flash Gordon på kanal6. Och jag som ville följa den serien eftersom filmen från 1980 med Max von Sydow är en av mina absoluta favoritfilmer (laserpistolsfajterna är FANTASTISKA på sitt egna charmiga vis).

FAN. Håkan Nesser avslöjade mördaren i "Kim Novak badade aldrig i genesarets sjö" i en dokumentär efter att de visat filmen med Jonas Karlsson (som jag för övrigt ÄLSKAT sen jag såg honom spela Puck i Shakespeares "En midsommarnattsdröm" på dramaten när jag var 12 år) på ettan. Jag läste boken för ett par år sen och all magi och mystik kring den bara försvann när Nesser avslöjade mördaren. Poof så hade Nesser förstört en fantastisk läsupplevelse. Visst, jag kunde stängt av teven men det gick bara inte. Ska inte förstöra den för er som läst boken också. Jävla Håkan Nesser.

FAN vad bra "Ender´s game" är. Om du vill läsa en bra sci-fi bok och bli indragen i storyn direkt kan jag verkligen rekommendera den. Måste köpa andra boken i serien på en gång.

Sånt här händer bara mig...

Okej. Sjuk kväll verkligen. Men magisk. Magisk är verkligen rätt ord.
Pappa hade in i det sista hållt tyst om vart vi skulle på julbord med familjen. Vår egna lilla julklapp liksom. 5 minuter innan vi ska åka avslöjar han att vi ska till vinterträdgården på Grand Hotel.
Grand f***ing Hotel! Dit en viss kock-vän försökt släpa mig på frukostbuffé i flera år och där jag gått förbi med trånande ögon och undrat hur det skulle var att för en dag få känna sig som en prinsessa (ingen i min familj har någonsin satt sin fot där innan). Jag får panik och byter genast klänning. Väl där kände jag mig faktiskt lite som en prinsessa. En ljusprydd vinterträdgård, vackra människor och vacker mat. Jag smakade inte på grisfötterna men den mörka chokladpannacottan var makalös.

Efter 5 timmars ätande och en härlig julshow spänner klänningen rätt bra och det är dags för hemgång. Jag reser mig upp snurrar sakta för att vända mig mot mamma och NUDDAR en servitör som rusar om mig bakifrån. Verkligen. Jag rörde honom knappt. Han bar på 3 högar disk med grand hotells egna finporslin. I slow motion rasar hela han och en av de 3 högarna brakar i golvet. Vinterträdgården stannar upp. Alla tittar verkligen på mig.
Jag står i fulkomlig chock medans han drygt och argt säger "Se dig för!". Jag försöker be om ursäkt och förklarar snällt att jag inte såg honom och att det inte var meningen att min lätta kroppsberöring skulle få honom så ur balans att han tappade hela schabraket. Han fräser argt åt mig och vi går därifrån. På vägen ut grabbar en man i 40årsåldern tag i mig och säger med snälla ögon : "Det var INTE ditt fel, jag såg vad som hände. Och dessutom betalar du hans lön, det där är inte okej."

Ingen fest utan kras och så var man skyldig till att tre tallrikar med snirkliga G.H. initialer var borta från denna jord (Fast mamma sa att denne servitör sett vinglig ut hela kvällen). Det var nog första och sista gången jag fick känna mig som en prinsessa på Grand Hotel.

Nej, tillbaka till verkligheten. Eller nä. Tillbaka till min nyinköpta sci-fi bok "Ender´s game" av Orson Scott Card. Den handlar om jordens undergång, världarnas krig, aliens och supermänniskor. Aaaah...

Underhållning!

Face-lift!

Bloggen var verkligen trååkig förut.
Har försökt liva upp den med ett nytt utseende.
Inte så mycket färg, men snygg typografi om jag får säga det själv.

Vad tycker min 3 trogna läsare, är detta bättre än den förra? Sämre?

Receptet på lycka.

- Åk hem till det nyrenoverade barndomshemmet.
- Träffa Mamma och Pappa.
- Träffa Bror.
- Halvligg i soffan med Macbooken i knät.
- Slötitta på Stargate Atlantis på tv (helst ska det vara Stargate 1, men Atlantis går också bra)
- Vid rastlöshet, gå upp och lägg in en till tröja i garderoben eller hämta något från den fullproppade kylen.
- Googla på teaterföreställningar i Norrköping och Hotell i Åre - Dröm dig bort till mysiga stunder med familjen.
- När detta blir för tråkigt, krydda med att ta upp mobilen och ring nästa vän i listan och boka upp en till fika, lunch, julshopping-dag och öldrickarkväll i jul.
- Avsluta med att ha en familjemiddag.

Låt stå i rumstemperatur i 4 timmar.
Klart!

Hem ljuva hem...

Så här när terminen är slut blir man lätt lite nostalgisk.
Jag har kommit på mig själv med att gilla att vara det. Nostalgisk alltså.
Det är rätt mysigt att titta tillbaka på tiden som gått, bara minnas och reflektera över hur bra allt har varit. Allt det dåliga lyckas jag faktiskt filtrera bort..

Nu sitter jag på mitt golv 01.49 och försöker packa mina saker. Ja, jag ska ju vara hemma i nästan 3 veckor. Vad ska man ha med sig? Men med en stor hög av kläder i sängen så fastnade jag framför det smartaste och roligaste programmet just nu. Sjukt intressant avsnitt om religion.

Oj vad jag kommer sakna mitt dedde-gäng i jul. Man är ju van att ses nästan varje dag. Och nu blir det tillbaka till verkligheten i ett par veckor. Eller flyr man från verkligheten ett tag i jul? Hmm.. vilket Matrix-dilemma. Ska bli sjukt kul att träffa alla gamla vänner som återvänder till huvudstaden iallafall. Ser fram emot att uppdatera mig lite om deras liv.

Min väska blir verkligen jättetung på tåget imorn. Men det ska jag nog klara av. Får skylla mig själv som packar för mycket som vanligt.
Nä, nog med reflektioner.
Godnatt.

ÄNTLIGEN!

Då var det avklarat!
Sista tentan, sista kursen på första terminen.
Jag blir nog godkänd ändå... tror jag. Hoppas jag. Borde jag bli.

Nu sitter jag hemma med glad-pop på högsta volym i mina gigantiska högtalare, kombon lagar lunch åt mig i vårt stoora kök och festen börjar här vid 14.00, på kårhuset vid 16.00 och på studentboendet vid 18.00. Det blir nog en bra dag.

Ett halvår, nya kunskaper, nya vänner, ja ett nytt liv senare
kan jag lugnt säga att jag valde helt rätt.

Grafisk Design & Kommunikation och Norrköping är min grej. Verkligen.

Reflektion i tentaångesten...

Ibland önskar jag att jag hade en spåkula (möjligtvis tarotkort, kaffesump funkar också. Ja allt man kan spå framtiden i helt enkelt. Kotarmar kanske? Har för mig att det är någon som vet hur man gör det. Inte som jag känner alltså, har sett det på tv.). Så man kunde veta hur saker och ting skulle sluta. Så man kunde veta om det är värt all möda. Då kunde man anpassa sig till utgången. Blir jag godkänd på tentan eller ska jag plugga lite till? Mitt motto har alltid varit att kämpa till 100% och sen kan man inte göra så mycket mer. Men i andra saker måste man ju riskera en massa också. I relationer tillexempel. Och jag har ju min förbannade stolthet. Då önskar jag ibland att jag hade en spåkula (eller tarotkort, kaffesump, kotarmar) så man kunde veta om det var värt det liksom. Men bara ibland. Annars skulle ju livet inte vara något spännande.

Längtan.

Jag vill VERKLIGEN att det ska vara 9e Januari. NU!
Eller ja, 10e Januari kanske.
Då är nämligen hela Norpangänget i franska alperna,
Valmeinier here we come!

Irritations- och orosmoment.

Ett STRECK är en rak linje.
En STRÄCKA är ett avstånd från en punkt till en annan.
HUR kan man stava fel på dessa ord? ("...när man drar sträcket..." "...titta på denna streckan..") Ledsen Marcus Gärde, men det är INTE okej. Inte någonstans.

Humor är ju att vår andra kursbok går igenom skrivregler vid korrekturläsning. Något han måste ha missat?

Nej, förlåt Marcus. Jag ska inte vara för elak. Det är JÄTTEFINA gridsystem du ritar och dina uträkningar på kägel är riktigt användbara.

Förlåt, läsare, jag är lite förstörd av plugget just nu.

Något som dock oroar mig är att jag varit mer på Clas Ohlson än klädbutiker denna månad och mer än skolan denna vecka. Jag börjar nog bli pappas lilla flicka med hammaren, vattenpasset och spiken i högerhanden och borren, skruvmejseln och skruven i vänsterhanden.

Behövde en kort minipaus...

Med näsan i kursböckerna om Typografiska regler kan man fnissa till för mindre. Det där med avstavningar är inte lätt:
Blåst-rumpor
Döds-kalle
Anal-fabet
Pub-lik
Tran-sport

Nej, tillbaka till avsnittet om spärrning, kerning och optisk utjämning.

Dagens garv...

Förlåt men jag måste bara...

Hur faan tänkte Mona och gänget nu?
För det första är det ju kul att Sossarna äntligen förstått att de inte har något annat alternativ än att samarbeta med Vänstern och Miljöpartiet. Och nu ska de som 3 barn som slåss om en spade i en sandlåda försöka enas.
Och de vill sänka ungdomsarbetslösheten med... vaddå?
1. 3000 trainee program för 1 miljard.
2. 3500 platser i yrkesinriktad arbetsmarknadutbildning för en halv miljard.
3. Bygga ut Komvux, Högskolan och KY utbildningarna för 2 miljarder kronor.

Kan ju kanske låta lite fint på pappret sådär. Men för det första, vad har utbildning med jobb och göra? Förlåt mig, såklart ska man ha en utbildning och såklart måste man utbilda sig för att få ett jobb (det är ju det jag gör).
Men HUR hade dem tänkt att jobben skulle komma? Bara magiskt poppa upp av sig själva? Sist sossarna utökade platserna på högskolan ekade lektionssalarna tomma. Bara för att man producerar FLER saker gör det inte att efterfrågan ökar.
Vart finns jobben egentligen och vart kommer jobben ifrån? Visst välfärden och det offentliga kan erbjuda en hel del men det verkar som om låtsaskompisarna S-V-MP har glömt bort företagen? Vad skulle Sverige vara utan våra företag? Offentliga anställningar kan omöjligt klara ett helt lands ekonomi. Skulle staten producera alla våra varor också? Då skulle vi ha en - ja just det - planekonomi! Då närmar vi oss vänsterns utopisamhälle som - ja just det - aldrig någonsin fungerat! OCH som - ja just det - dödat miljontals människor i sina misslyckanden! Nej att företagen eller företagsklimatet i Sverige inte ens nämns av S-V-MP tycker jag är väldigt synd.
För det är ju så att i en finansiell kris så får alla det lite sämre. Jag är ingen ekonom men så mycket vet jag att det går uppåt igen. Såsmåningom. Och tills dess är det statens uppgift att se till att skadorna på samhället blir så små som möjligt och att vi kan ta oss ur krisen så fort som möjligt när den är över.

Jag tror nog och hoppas att svenska folket är så smarta att de 2010 låter sittande regering visa vad de verkligen går för 4 år till istället för att sätta de gamla och, vad som kanske verkar, trygga sossarna i Rosenbad igen.
För då emigrerar jag verkligen.

Jag drar fram motorsågen. Sorry!

Igår var en sån där dag då man inte ville gå upp ur sängen. Man bara kände på sig att det skulle bli en tråkig och dötrist dag. Allt kändes grått och liksom fast i tiden på något sätt. Man visste att man hade en bunt med plugg att ta tag i och en lägenhet att städa.
Men sen tog jag mig i kragen, läste lite, lagade lite god mat med vänner och gick på bio. Vips så var den där känslan borta och alla färger började komma tillbaka.
Tror det är det som kallas svacka?

Hela dagen idag har varit väldigt produktiv. Har läst en massa men börjar tröttna rejält på irrationella rektanglar, pentagoner, hexagoner och pythagoras. Jo, "Typografins väg" är direkt tillbaka till Matte C i gymnasiet. Proportioner, former, formler, diagonaler, hypotenusor och uträkningar. Och förklaringarna är lite random pedagogiska och Matte-E nivå avancerade om vartannat. Fifan.

Men jag klarar det nog. Med lite mat, lite goda vänner och belöningar.
Trist inlägg det här blev. Sorry för det.

Men det där komplicerade förhållandet jag hade till Marcus Gärde (där jag balanserade på kanten att antingen avguda honom eller hata honom) börjar tippa över. Ledsen Gärde, men så många felstavningar väger INTE upp en snyggt layoutad bok.

Du kan se lite pillimarisk ut bakom ditt prisbelönta bokomslag, jag kommer då inte bli typograf.

En reflektion av många...

Alltså. Jag går ju Grafisk Design och Kommunikation. På senaste tiden har jag funderat mycket över det där med just kommunikation. För när det inte funkar så kan det ju ställa till så mycket. Jag läser ju mest om kommunikation i media men jag tycker det går att tillämpa på människor också. Eller. Jag har lärt mig mycket om kommunikation i media så jag börjar fundera på kommunikation emellan människor. Mer så kanske. Vi kör lite kurslitteratur style:
Ett meddelande formuleras hos en sändare. Kroppsspråk, tonläge och ordval leder sedan till att meddelandet förs över till mottagaren. Mottagaren hör och ser meddelandet, avtolkar i hjärnan och meddelandet har landat. Förhoppningsvis vänds modellen och det blir vad vi kallar ett samtal.

Men grejen är den. Att det är ju inte riktigt så lätt. En massa, vad kurslitteraturen kallar, brus stör på vägen. Både kroppsspråk, tonläge och ordval kan krångla till det beroende på omständigheterna. Sändaren och mottagaren kan komma från olika kulturella bakgrunder och meddelandet kan feltolkas (klassikern med f-ck you tecknet som ser olika ut i världen). Men det behöver inte vara så extremt. Jag kanske är uppfostrad med att man öppet pratar om problemen man har när någon annan fått lära sig att det är något man hanterar själv. Jag kommer tolka personen som instängd, svår och avståndstagande när den personen kommer tolka mig som påstridig, dubbeltydig och egocentrisk. Det är ett exempel av många. Tror ni fattar vad jag menar va?
För sändarens avsikt med ett meddelande kanske inte ens uppfattas av mottagaren som tolkar det hela på ett helt annat sätt. Och den tolkningen i sig kanske leder till att det meddelande som sen sänds tillbaka helt feltolkas igen. Och vips vi har oss en konflikt.

Slutsats av denna reflektion:
-Människor du inte gillar är bara människor du inte förstår dig på. Inte därmed sagt att det är fel att ogilla någon, det är nog bara hälsosamt. Men det är värt att tänka på.
-Människorna du gillar är ofta de du kan kommunicera bra med, de som är en spegelbild av dig själv eller kanske båda i kombination?
-Man ska inte döma, dra slutsatser eller anta saker om andra för snabbt. Gör man det leder det lätt till konflikter och missförstånd.

Sådär. Nu har jag nästan löst världsproblemen.

Nu klarnar allt helt plötsligt...Det heter ju Kombo!

Ja. Kompis-boende.

Så jävla beige...

Sådär då. Då sitter man i köket i målarskjortan och lyssnar på Cissis frälsningsmusik. Jag gillar mycket med henne men inte hennes speciella musiksmak. Country (som hon ALLTID vill lyssna på) är väl helt okej, till och med rätt mysig ibland. Men nu när vardagsrummet är halvmålat så är inte frälsningsarméns skiva något jag vill lyssna på. Men som i alla relationer gäller det att kompromissa.

Så var sista inlämningsuppgiften innan tentan inne. En poster och en folder till det påhittade bandet "Jonah and the whalefish" som egentligen är David and the Citizens. Eller ja. Det var den musiken som vi fick lyssna på och ta inspiration av.
Bandnamnet, skivans namn, "The best of" och texten "På turné" skulle vara med på affischen. Man skulle även lämna en vit yta för arrangörer att skriva tid och plats på (längst ner på min).


I foldern skulle allt som stod på postern plus turnéplan, fem låttexter, credits och info om hemsida vara med. Min folder är en hyfsat vanlig med dubbel V-vikning. Tredje rutan är framsidan med bandets namn, rutan till vänster om den är baksidan och de yttersta är första uppslaget. Öppnar man dem kommer man till andra bilden med låttexterna. Ni fattar nog. På det stora hela tycker jag att jag förmedlar den känslan jag fick av musiken. Fick inte så många kommentarer på seminariet men är helt okej nöjd. Som en klok tjej i tvåan sa: Välkommen till utbildningen där du aldrig är nöjd med något du lämnar in.

Nu lunch, sen ännu mera beige för att avsluta dagen med julpyssel med marknadsföringsgruppen på trappan (vi ska göra orangea tomtar!).

Jahapp...

Så var man inflyttad då.
Enorma ytor. Verkligen. Jämfört med studentlyan i vattentornet iallafall. Vardagsrummet är just nu en ekande sal med fula tapeter. Som ska bli beigea (hur i h*lvete stavas det?) i slutet av veckan. Mina gigantiska fantastiska högtalare dunkar riktigt bra där. Hoppas det är bra ljudisolering i väggarna. För de lär användas ganska mycket.
Toan gick sönder första dagen på otroligt spontana förfesten bland kartongerna. En ganska söt ung kille kom och lagade den idag. När det enda vi fått upp på väggarna var den där hunk-affischen på toaletten. Hoppas han inte kände pressen. Så ytliga är vi inte. Vi går ju bara Grafisk Design.

Nu när flyttdammet precis börjar lägga sig och mina kvalsterallergiproblem avta så känns det faktiskt himla bra. Som att komma hem på riktigt liksom.

Har ju skaffat mig ett extraknäck också. Jag får betalt i öl. Snart har jag 4 flak Grolsch. Och jag som inte dricker öl. Jag får väl bli langaren på universitetet antar jag...

A walk down memory lane...

Så var det dags att ännu en gång packa ner mitt liv i lådor och väskor.
Men bara lugn. Jag ska inte långt.
Ungefär 3 minuter bort för att vara mer exakt. Till det där gula höghuset precis innanför tullarna i Norrköping. Ja just det. En stor trea med eget kök, stort vardagsrum och en underbar rumskompis.

Det är alltid kul när man flyttar för man hittar alla de där gamla sakerna som påminner en om allt det där man hade glömt bort. Eller inte tänkt på på ett väldigt bra tag.

Hittade klassboken från gymnasiet. Undrar om någon verkligen kommer på den återträffen vi planerade på skolgården den 4 juni 2011?
Hittade en reklamkampanjsanalys från gymnasiet. MVG+. Inte så dåligt alls faktiskt. Det här kanske är min grej ändå?
Hittade gamla foton från högstadiet. En viss bästis med en drink i handen, partyhatt på huvudet kissandes på toaletten. De där galna kvällarna hos en viss bästis nr2. Minnen.
Hittade boken med Karin Boyes dikter. Hon är verkligen fantastisk. Det är något magiskt med hur hon skriver. En av mina favoritdikter:

ÖNSKAN
Ack låt mig leva riktigt
och riktigt dö en gång,
så att jag rör vid verklighet
i ont som i gott.
Och låt mig vara stilla
och vörda vad jag ser,
så detta får bli detta
och inget mer

Om av det långa livet
en enda dag var kvar,
då sökte jag det vackraste
som jordelivet har.
Det vackraste på jorden
är bara redlighet,
men det gör ensamt liv till liv
och verklighet.

Så är den vida världen
ett daggkåpeblad
och ini skålen vilar
en vattendroppe klar.
Den enda stilla droppen
är livets ögonsten.
Ack gör mig värd att se i den!
Ack gör mig ren!


Nej nu ska studenten sova. Packa-ner-livet-i-lådor projektet får fortsätta imorgonkväll.
Som alltid är det en alldeles för sen kväll. Men fastnar man i minnen så gör man.

Ännu en dag i norpan.

Idag har jag köpt en damsugare. Nej en dammsugare. (om detta vore en tv-show skulle producenten nu hålla upp en skylt till publiken där det står "skratta")
Tänk att jag klarat mig i 3 och en halv månad utan dammsugare! Denna var svindyr också. Med dubbla filter. Och jag köpte allergipåsar till. Nu jäklar ska allt vad kvalsterallergiproblem heter bort!

En kompis i klassen fyllde år idag. Hon fick en Pantone 8644c grafisk. Ja, en guldfisk.
(För den pålästa är Pantone 8644c en färgkod för, ja just det, guld!)
Kunde inte kommit på någon bättre present själv faktiskt. Det blir svårt att klå.

Nä nu är 4 laborationsuppgifter inlämnade. Dags att börja fundera på att skriva den där examinationsuppgiften om Zurich Dada. För den som inte vet vad dada är så är Dadaism en konstgren som surrealism typ. Dada är en konstform som går ut på typ.... nonsens. Dada är icke-konst ungefär. Blir spännande eftersom det är i konstvetenskapen jag skriver det!

WTF?!

Uppgiften som jag just nu klurar på heter typografi i vardagen och går ut på att vi ska fota skyltar i det allmänna rummet och skriva om teckensnittet. Ganska nördigt. Kan ni förstå att man blir lite lätt skadad då?
Hur tar man då reda på vilket teckensnitt som är på en bild? Som ett skänk från ovan finns ju What the font på nätet där man lätt kan få reda på det!

Jaha... länge sen sist.
Har liksom varit rätt upptagen. Vad som har hänt sen sist? Ja du...
4 inlämnade uppgifter, en uppläst dada-dikt inför hela klassen och halva delen i toastmasterparet på GDKs tackmiddag. Den andra halvan av toastmasterparet, Cissi, skämdes men de 70 gdkarna som var med skrattade åt mina FANTASTISKA skämt på middagen:
Vi åt Tack-o. Blev man för full fick man ta tack-si hem. Man skulle tacka mycket men tack-lingar var förbjudna. Tekniken och anders tack-book funkade utmärkt!
Jag är så sjukt rolig.

Nämen allvarligt. Till mina 3 trogna läsare: Förlåt att jag inte skrivit på så länge!
Nu när mörkret och snön är här så förändras alla, inklusive mig själv.
Och jag har bara inte haft lust att skriva.
Är på väg in i någon bitter period känner jag. Men folk säger att jag är rolig då så det skadar väl ingen. Jag är ju alltid rolig.

Men vet ni vad? På lördag får jag +68 kvm och ny sam-bo (ja BO tillSAMmans, inget annat)! Det är inget annat än ett hallelulja moment.

Ledsen för bloggtorkan...

Men jag har varken haft tid eller lust att skriva.
Och kan jag inte skriva något roligt så struntar jag hellre i det.

På återseende.

Fexeus är ett geni.

Var bara tvungen att kopiera detta från Henrik Fexeus blogg. Åter igen får han mig att se på saker ur en annan synvinkel och bli klarare. Här förklarar han socialt värde kontra marknadsvärde. Fantastiskt för en liberal som jag!
"Priming – en kort förklaring

Om du har läst boken och/eller vet vad priming är så kan du hoppa över det här stycket. För er andra, så betyder priming att vårt beteende och våra mentala stadier påverkas av omedvetna intryck på ett konkret sätt: Om du får läsa några meningar som i sig är nonsens men som innehåller ord som syftar till ålderdom, så kommer du faktiskt att röra dig lite långsammare efter att du läst meningarna. Din hjärna har utan att du vet om det funderat på hur det är att vara gammal och du anpassar dig därefter. Det intressanta är att meningarna du läste som sagt inte ens behövde handla om ålderdom, det räcker med att de lösa orden finns där för att din hjärna ska börja göra associationen utan att du märker det. På samma sätt kan man prima människor till i princip vilket mentalt stadie som helst, genom att utsätta dem för intryck som associerar till det. Ungefär som när jag fick alla att rita klockor i Hjärnstorm.

I somras stötte jag på ett experiment i priming som, mer än nåt jag skriver om i boken, kan ha bäring på hur vi förändrar vårt samhälle. Tyvärr på ett mycket negativt sätt. Men innan jag kan beskriva experimentet och mina slutsatser, så behöver jag först förklara ett annat koncept: sociala värden kontra marknadsvärden.

Sociala värden och marknadsvärden

Psykologen Dan Ariely menar att alla handlingar går att värdera socialt eller marknadsmässigt. I mänskliga möten har, fram till nu, de sociala värdena varit de viktiga. Att plötsligt ge en social situation ett marknadsvärde kan få katastrofala konsekvenser: Säg att din styvmor bjudit på en fantastisk middag. När den är klar drar du upp plånboken, sliter ur några hundringar och frågar hur mycket du blir skyldig. Middagen var en gåva, en social gest. Och du har just begått socialt självmord. Men ur ett marknadsperspektiv har du handlar fullkomligt rationellt - du fick en vara med ett ekonomiskt värde och ville kompensera det värdet med en lika stor summa.

En social situation som plötsligt ges ett marknadsvärde tar lång tid att reparera. Du får förmodligen inte komma på middag på ett tag hos din svärmor. Men sociala värden är också starkare än marknadsvärden. Ariely kom fram till följande: Om jag frågar dig ”kan du hjälpa mig lyfta” så är det möjligt att du hjälper mig. Att göra någon en tjänst har ett socialt värde. Men om jag reducerar det till ett marknadsvärde genom att sätta en prislapp på det: ”kan du hjälpa mig lyfta så får du två kronor” så säger du nej. Det ska mycket mer till än två kronor för att du ska hjälpa mig nu, kanske t o m 20 kr. Det ekonomiska värdet av två kronor är helt enkelt för lite – även om du gratis alltså gärna hade hjälpt mig. Samma sak vid en annan variant: ”kan du hjälpa mig lyfta så får du en dajm” fungerar, för en gåva (dajmen) har ett socialt värde. Men om vi sätter ett pris på chokladen och därmed reducerar den till ett marknadsvärde; ”kan du hjälpa mig lyfta så får du en dajm för två kronor” så säger du nej igen. Det är inte värt det. Priset är för lågt.

Alltså: Vår mänskliga interaktion är i huvudsak baserad på starka, sociala värden. Marknadsvärden är i jämförelse mycket svagare. Men de har förmågan att för lång tid framöver förstöra sociala situationer om de ges ett marknadsvärde. Även om det sedan tas bort (du ångrar dig och betalar inte för middagen) så tar det lång tid för oss att hitta tillbaka till det sociala värdet igen (tiden det tar innan du blir bjuden på middag igen).

Som vi såg så kan det både förbistra och försvåra om vi tänker på pengar i sociala situationer (som när jag bad dig att hjälpa mig lyfta). Inget konstigt så långt. Men några forskare blev nyfikna på hur vi skulle bete oss om vi bara omedvetet tänkte på pengar, dvs om vi blev primade på pengar. De gjorde en rad experiment där grupper blev primade på olika sätt; några fick läsa nonsensmeningar med ord relaterade till pengar, andra fick lösa uppgifter i en miljö där monopolpengar fanns i bakgrunden, osv, och sedan mätte man dem mot en kontrollgrupp som inte primats till att omedvetet tänka på pengar. Resultatet var slående.

De som primats på dollars betedde sig mer tävlingsinriktat, var mer individuella och hade svårare att jobba i grupp. Korrekt enligt ett marknadstänk. Men de var också betydligt mer obenägna att hjälpa någon som behövde det (en medhjälpare ”råkade” tappa en massa pennor på golvet och bad om hjälp att plocka upp dem). Marknadsmässigt riktigt också det – för på marknaden är vi alla konkurrenter. Ur ett socialt perspektiv är det naturligtvis katastrofalt. Om vi inte klarade av att samarbeta, om alla körde sitt eget race och tävlade med alla andra, och om vi inte hjälpte våra medmänniskor, så skulle vi köra vårt samhälle i botten. Rättare sagt, vi hade nog inte klarat att bygga det från början.

Forskarna som gjorde experimentet tyckte att de hittat en förklaring till varför bl a budgetmöten så ofta kollapsar: Alla närvarande måste tänka på pengar, ex budgeten, och går därför in i ett beteende där de har svårt att samarbeta.

Problemet med experiment i priming är att det är svårt att visa att effekten är bestående. Ofta går den över efter några minuter, ibland sekunder. Även om det här experimentet visade att det räcker med att vi utsätts för intryck relaterade till pengar för att vi ska börja bete oss socialt missanpassat, så är det förmodligen en effekt som går över snabbt.

Men om vi primas igen då? Och igen?

För sanningen är att vi lever i ett samhälle som är väldigt fokuserat på ekonomi och pengar. Och det har aldrig varit så mycket som nu. Varje tidning du slår upp har en ekonomidel. Varje nyhetsprogram du lyssnar eller tittar på har ekonominyheter. Vi har tidningar som Dagens Industri, Veckans Affärer och Affärsvärlden. Att prata om vart konjukturen alt. räntorna är på väg har ersatt vädret som samtalsämne. Vi primas dagligen, om och om igen med ekonomiska termer och tänkande kring pengar. Om Arielys kollegor har rätt så leder det sakta men säkert till ett socialt klimat där vi börjar se våra medmänniskor som konkurrenter. Det är klart, visst kommer vi hjälpa de som behöver det – men bara om de kan betala tillräckligt mycket för det. Jag vet inte om jag tycker att det är en beteendeförändring till det bättre."

...och jag vill ju vinna en bok ju!

Geekar mig.

En sjätte bok ska skrivas i den världsberömda serien Liftarens guide till galaxen med namnet "And another thing...". Den ska komma ut i oktober nästa år. Douglas Adams (som skrivit den) änka har godkänt att Eoin Colfer, en känd barnboksförfattare, ska skriva den nya boken.
Måste säga att jag är skeptisk. Kan man verkligen göra ett mästerverk ännu bättre?

Kommer garanterat läsa den men gissar på att den kommer floppa, precis som filmen gjorde. Man kan inte göra en bra film på Liftarens guide till galaxen och man kan inte lägga till något som håller samma standard. Men den som lever får se.

Fuck jantelagen!

Jag är ingen siffermänniska egentligen. Men idag älskar jag siffran 5.
Det blev belöningen av en veckas hårt tentapluggande. Högsta betyg på första tentan!
Fasicken vad stolt jag är!

Och nu är inlämningsuppgifterna färdiga och inlämnade. På seminariet imorse fick jag riktigt bra kritik. Några plockade ut mina grejor som sina favoriter. De tyckte layouten var jättesnygg sa de. Möjligtvis lite överarbetat och det kan jag hålla med om. Jag har en tendens att pilla med saker för mycket. Det blev en liten diskussion kring min hemmagjorda illustrator-blomma på annonsen. Några tyckte den var i vägen och några tyckte att den gjorde allt och drog uppmärksamheten till annonsen. Allt är ju relativt. Är såklart inte 100% nöjd med grejorna, det är man ju aldrig.
Men så här blev min första annons och magasinuppslag på temat reseföretag (loggan har jag gjort också). Ta-dah!

Färgerna och bildupplösningen är inte riktigt desamma såklart, men det hoppas jag ni förstår. :)

Ny hobby.

Jag är besatt. Det bästa av två världar.
Obama World is My World.

Helt slut!

08.00-17.00 Arbetsaffär hela jävla dagen. Ja. Workshop.
Marcus Gärde, författare till "Typografins väg" har föreläst och sågat oss hela dagen idag.

Och ja. Jag är lite bitter. Visst var det kul att inte bara klicka på musen hela dagen men trodde det skulle ligga lite mer kreativitet i uppgiften. Det var ren regelbokshållning och instruktioner som var exakt likadana.

I väntan på kopiatorn. Detta var en kort kö.

Men första halvan var rolig. Han hade en spännande föreläsning om typografi, mest om hur vi uppfattar en text, former och layout. Uppgiften var att göra en stor stående affisch på kartong.Vi fick endast använda ett utskrivet A4-papper med text i strlk 12, sax och lim. Vi skulle klippa ut och kopiera upp texten i den storlek vi ville ha och sen skapa en affisch baserat på hierarkiska moment. Det viktigaste var "anniversary", "Moderna Museet" och den första utställningen. Vi diskuterade, planerade, stressade och hade lim överallt. Kreativiteten flödade och jag var ganska nöjd med vårt resultat även om det inte blev exakt som vi tänkt oss.

Vår affisch och Marcus Gärdes rumpa som råkade komma med på bild.

8 stycken av alla 15 affischer. Min favorit var den andra från vänster längst upp.

När vi var klara sågade han varenda en av oss (såklart!) och vi fick göra om allt. Vi är inte klara med andra omgången än men jag misstänker att hans poäng är att alla ska se nästan likadana ut i slutändan. För de gör dem
Jag hoppas och tror nog att alla dessa typografiska regler ska sätta sig efter dessa två dagar (ja det fortsätter imorgon 08.00-17.00!).

Och vi har använt upp en mindre skog i Motala idag.

Glada nyheter!

Ibland är världen rättvis.

Mitt rekord...

...i antal Macbooks på en och samma bild är nu uppe i 5stycken.

Marknadsföringsgruppmöte på kårhuset. Macbooken närmast är min älskling.

Vår PR-kupp för kårhuset trappan!

Min brodyr hängde fint på väggen!

Resultat!

Äntligen börjar kaoset forma något. Äntligen har allt mitt kämpande lett till ett första utkast jag faktiskt är hyfsat nöjd med. Min logga och mitt magasinuppslag börjar likna något. Jag vill inte visa något förrens det är klart, jag kan alltid ångra mig i sista sekund och ändra alltihopa. Så min första inlämningsuppgift publiceras på bloggen efter inlämningsdatum (nästa fredag).

Idag var även första dagen med kårhuset trappans lilla PR-kupp. Många nyfikna blickar och glada leenden mötte oss. Vårt portabla vardagsrum verkar vara en succé! Får se hur det går imorgon, ska försöka få upp bilder då också. Vi sitter på universitetsområdet varje lunch hela veckan ut.

Nu är det sen kväll (natt) och jag kämpar mig igenom ett avsnitt av "Shock of the new", en dokumentärserie som ligger till grund för vår kurslitteraturbok med samma namn. Kan verkligen rekommendera serien för den konstintresserade, trots att den är gjord på 80-talet med deras syn på bra tv. Kan varna för att man stör sig på den brittiska accenten hos Robert Hughes, berättaren och författaren (han drar ut på s:en alldeles för mycket, det blir nästan en viskning eller som ljudet "sch". Sjukt störande. Eller så är det jag som är trött och stör mig på småsaker. Och nu överanvänder jag paranteser igen. Suck.).
Nu blir det en halvtimme till med surrealism (en av mina absoluta favorit ismer!); Miro, Gaudi och de andra kufarna.

Sen är det verkligen dags att sova.

Typ teckensnitt...

I dagarna har jag lärt mig allt som går att veta om typsnitt. Nej förlåt Teckensnitt menar jag. Man får inte säga typsnitt. För typer var det man skar ut i trä eller bly förr i tiden för att trycka med. Teckensnitt är rätt benämning idag när vi främst jobbar med datorer.

Jag såg även en film om ett teckensnitt igår. Helvetica (detta är skrivet i verdana, som också är linjärt, blogger har inte Helvetica. Skandal om jag får säga det själv.) - The movie.
Helvete vad den var bra alltså. För att vara en 2 timmar lång dokumentär om ett teckensnitt iallafall. "Helvetica är överallt" fick vi lära oss. Och obehagligt nog stämmer det. Det är det mest använda teckensnittet och finns verkligen överallt. Det är som när man sett filmen "23" med Jim Carey då man ser siffran 23 överallt. Helt stört.
Helvetica ritades på det tidiga 1900-talet och döptes efter den schweiziska design stilen. Den enkla, stilrena modernistiska designen. Helvetia betyder Schweiz, men han som ritade Helvetica tyckte inte man kunde döpa teckensnittet efter ett land så det blev Helvetica. Sen vad folk tycker om Helvetica är väldigt delat.

Efter GDK-sittningen i lördags har vi alla tagit till oss en ny slogan som vårt festeri Tryckbar lämpligt nog tryckt på märken (som ska sitta på overallen). "Comic Sans kan få dig mördad". Och det är så sant! Alla i min klass och förhoppningsvis alla vettiga människor men en gnutta känsla för vad som är snyggt AVSKYR Comic Sans. Det har iallafall gett mig kalla kårar sen jag lärde mig vad teckensnitt var för något.

Så. Nu är jag hjärntvättad vad gäller teckensnitt och kommer aldrig mer kunna läsa en text utan att tänka på teckensnitt (är det Antikvor, Linjärer, Semilinjärer, Mekaner, Skripter eller Extremer?), teckenstorlek, kerning, radavstånd, knipning, "floder" i texten, marginaljustering, satsbredd, radindrag, spaltjustering och horungar.

Kom(a)-ig

Man vet att man har suttit och jobbat med skoluppgifterna för länge när man använder kortkommadot för zoomning (i Indesign) när man surfar på Firefox. Och när det inte funkar testar det andra kortkommandot för zoomning (det i Illustrator).
=situationshumor.

Men en inspirerande dag har det varit. Kursen Typografi och Layout verkar precis som jag trodde dunderkul. Bara att vår lärare spelade gammal 60-tals rockmusik under föreläsningen och visade ett bildspel på sjukt coola bilder "för inpiration" tyder ju på något. Man såg hur hela klassens ögon glänste när läraren berättade att vi ska ha workshop i två dagar där vi "inte ska sitta framför datorerna utan mer klippa och klistra". Alla sken upp ännu mer när vi fick höra om inlämningsuppgifterna. En poster till en rock/pop band låter ju inte som en särskilt tung och tråkig skoluppgift?

Annars har jag gått lite i koma idag. Suttit stilla för mycket och lyssnat på föreläsningar och framför datorn antar jag. Tur att man kan gå och slåss med Cissi då.
Vi måste ju lära oss att bråka. Vi ska ju faktiskt bli sam-boende. Fast hon är nog för stark för att jag ska våga bråka med henne.

Ja jag vet. Är för trött och lat för att leta upp eller fixa till en rolig bild. Så det får bli en från början av veckan då vi tentafirade från klockan 18. Lovisa gömmer sig och jag och Cissi kramas.

I´m back?

Jag vet inte om det är Norrköping eller människorna runt omkring mig. Människor som är otroligt kreativa själva och inspirerar mig eller det faktum att jag lärt känna så många nya människor som påverkar mig. Kanske är det att varje dag gå till skolan och lära sig någonting nytt. Eller friheten att planera sina egna dagar som man vill och ha tid att vara kreativ.
Men någonting är det för min kreativitet flödar som aldrig förr. Och nu vågar jag faktiskt testa mig fram. Layout, bilder, broderi, teckning, målning, filmning och foto. Så här kreativ har jag inte varit sen högstadiet. Fantastiskt.


Imorgon drar kursen Typografi och Layout igång. Ska bli sjukt kul.

Ny årstid, nytt tema...

Jag tröttnade på grönt. Nu är hösten här och bloggen blev lila, min favorit höstfärg!

Geek-dag.

En promenad vid strömmen och ett par timmar i datasalen senare kan jag konstatera att jag totalt glömt bort hur kul det är att glömma bort omvärlden och se sin layout i Indesign som universums mittpunkt. Tiden som layoutansvarig på skoltidningen i gymnasiet verkar så långt borta men jag tycker fortfarande det är meditation att jobba med Indesign. Det är fascinerande hur balans, harmoni och känsla i ens layout totalt tar över ens medvetande när man sitter framför skärmen. Poof bara, så är 2 timmar borta.
Har tagit tag i min photoshop rädsla idag och våghalsigt testat mig fram. Nu kan jag inte låta bli att pilla och leka med bilder hemma. Så här blev resultatet en kreativ dag som denna.

Phheeewww...

Hurra! Lättnad. Tentan är avklarad.
Och idag fick jag ett kort, oväntat men väldigt trevligt besök av Erik och Gustaf.
Har efter det tentafestat med klassen sen klockan 18 på studentboendena.
Den väldigt lyckade kvällen avslutas med Eddie Izzard innan läggdags.
Tyvärr kan jag inte lägga in filmen som ger mig mest garv en sen måndagskväll (natt?) men här är länken: http://www.youtube.com/watch?v=7jSE3JANx14
Eddie Izzard pratar om frukt och mataffärer med svensk text! Hysteriskt kul!

Tentaångest.

Åh i fredags var en mysig kväll. Knytis-svullar kväll med gänget i Norrköping. Vi hade muffins, brie ost & kex, godis, chips, glass och såklart lite vin och öl. Vi tyckte definitivt vi var värda det framför idol och mitt supernintendo efter en veckas hårt tentapluggande. Snart är det över. IMORGON är det tenta. I en matsal. Himla skumt egentligen. I en matsal alltså. Inte tentan i sig. Det ska nog gå bra. Hoppas jag. Kan nog inte proppa in så mycket mer i mitt huvud längre.

Sista föreläsningen med favoritföreläsaren Carina Milde är över. Hon har berättat om 1900-tals konst och allt skumt runt omkring den. Som den hobby-pretto-kultur nörden jag är så har jag älskat hennes föreläsningar och sugit åt mig allt. Alla de där besöken på moderna museet har gett någonting. Många av mina favoritkonstnärer och konstverk där är sånt vi ska lära oss om nu. Som Rauschenberg, Yves Klein, Miró men framförallt Salvador Dali!
Min absoluta favorit vars "Metamorphosis of narcissus" från 1937 numera hänger ovanför min säng, vackert inramad och importerad från Barcelona.


Ni kan väl skänka mig en tanke imorgon mellan 08.00 och 12.00 då jag sliter mitt hår och gnager på pennan för att få ut något bra på min allra första tenta.

Tentaplugg.

Så var det kört då. Mitt i tentaplugget har min kropp infekterats av något som gör att jag konstant är trött och sover som en björn i ide. Huvudet är tungt och jag orkar ingenting typ. Men blogga litegrann. Det orkar jag!

Utdrag ut tentapluggandet:
"...alltså måste motsatsen till päron vara en kotte!"
Ja inte kan det vara ett äpple iallafall? Det är ju delar av samma paradigm!
Men hur var det nu? Kan man verkligen stoppa in binära motsatsförhållanden i Barthes modell om konnotationen som form av det betecknande och myten som det betecknades innehåll? Tveksamt alltså. Så här trodde jag aldrig att jag skulle prata för ett halvår sen.

Nu ska jag brodera också. Nej det är inte en ny hobby även om jag sydde korsstygn på fritiden i högstadiet för jag tyckte det var väldigt avslappnande. Det är till kårhuset trappan lilla pr-kupp om 3 veckor. Kommer bli riktigt fint.

home, sweet home...

Det obefintliga, sönderplockade köket (en micro) är i vardagsrummet och mamma har fått målarsjukan. Med manisk blick hälsar hon knappt och visar genast upp tapetprover för köket och beskriver hur hon ska tapetsera om hela huset. Pappa menar att de gamla tapeterna duger så bra så och eldar upp maten på grillen eftersom spisen står obrukbar i hallen. Brorsan rusar och hämtar trädgårdsslangen för att släcka. Pappa hämtar vattenkannan och släcker eftersom slangen inte räckte. Vi äter bränd mat och mikrade frysta wokgrönsaker utan mamma som fortfarande står och målar. Pappa diskar i handfatet på toan. Imorn är det byggmöte 07.30.

Skönt att vara hemma.

Baselusk

Självklart när det lugnar ner sig anfaller bacillerna. När man kan ta det lugnt blir man sjuk. Nu sitter jag iallafall på tåget till Sthlm och surfar. Dagens teknik, den är fantastisk!

Hoppas jag orkar med allt jag planerat in nu och att jag inte ligger hemma hos mamma och pappa med feber i 3 dagar. Vill ju få lite ledigt innan tentaplugget drar igång.

Rejäl semester får jag iallafall i vinter. 2 veckor i Thailand! Min familj är lite efter och har inte varit där än, nej.

Apropå det, har ni sett reklamfilmen som går nu om thailand? Den där olika människor gömt sig i en soffa, i en garderob o.s.v. Den är brilliant! "Fler gömställen i Thailand" eller något liknande r sloganen. Kommer inte ihåg vilket företag, har försökt söka på den men hittar den inte! Vet någon vilket företag som står bakom den?

Gerillakampanj som gick fel...

På Way out West i somras var bland annat djurens rätt där och kampanjade. Festivalarrangörerna hade antingen väldigt olämpligt eller väldigt lämpligt placerat deras monter/tält vid bajamajorna. Alla de pratade med var ju antingen väldigt kissnödiga eller väldigt lättade. Jag pratade med dem en stund men på grund av att jag var i det första tillståndet blev det inte så länge. Synd. Jag hade gärna velat höra mer om varför de anser att grisar har samma värde som människor (Hur fan kan man tycka det?). Väl inne på bajamajorna hade de mycket genomtänkt satt upp små lappar med finurliga budskap på dörren. Precis i blickfånget när man sitter och gör sina behov. Problemet med denna var att någon tidigare besökare hade tolkat texten, blivit förbannad och råkade ha med sig en penna och skrev ett kontrabudskap.

Om man inte ser vad det står.
Djurens rätts text: Enligt svensk lag är det helt ok att stänga in grisar som väger 90 kilo i så trånga bås att ytan per gris inte ens motsvarar ytan av den här bajamajan. Det blir galet trångt, och miljön de lever i är inte roligare än den här toan.
Tycker du att det här är uppåt bajamajaväggarna? Kom till Djurens Rätts tält här på festivalen. Bli gärna djurfadder och få en t-shirt som tack!

Anonym avsändare: Det finns människor som drömmer om att få ett boende i denna storlek. Fuck djurens rätt när människor fortfarande kränks!

Åh. Jag kan bara hålla med anonym avsändare. Jag blev personligen väldigt glad när jag såg denna. Men i marknadsföringssyfte hade ju något gått snett för Djurens Rätt.
Nästa gång kanske Djurens Rätt ska testa att laminera sina gerillabudskap?

Nårrtjöööpäng

Jag har alltid varit ganska van att ha en massa olika dialekter runtomkring mig. Småländska har jag vuxit upp med. Det var alltid så pinsamt när släktingarna från Vassmolösa frågade något och jag inte förstod deras breda småländska. Samma sak när det var skidåkning med vänner till familjen från Falun när jag var tolv år. Jag förstod verkligen inte vad dem sa. Skånska har funnits nära de senaste åren även göteborska och norrländska. Värmländska har man också hört emellanåt. Alla dessa dialekter är bekanta och inte så konstiga i mina öron längre som de var i början. Men så flyttade jag till Norrköping. Har verkligen försökt härma östgöta dialekten men det är svårt. Någon sa till mig att jag skulle låta som en 3 årig sur unge som gnäller. Det hjälpte faktiskt. Med tanke på att jag ska flytta ihop med en äkta Norrköpingsbo så borde dialekten komma naturligt sen. Då kan jag tortera alla hemma i Stockholm med östgötamål!

Något som min framtida rumskompis kan, men inte jag, är att prata EXAKT som Pontiak (Norrköpings-ikon). Fantastiskt underbart sjukt kul! (80-talet, vart tog du vägen?)

Sjukt cool film!

Derren Brown betalar med papper i New York. Han är tydligen Storbritanniens motsvarighet till Henrik Fexeus. Eller är det kanske tvärtom?
Nu är jag iallafall nästan klar med mina förberedelser inför morgondagens seminarium. Jag ska prata om politisk propaganda. Passande va?

De där konstiga, obekväma sociala mötena som går alldeles för snabbt..

Jag går på ICA i Norrköping och ska handla mat. Jag har haft plugg hela dagen, är seg och trött i huvuvdet. Jag står vid kryddhyllan och bestämmer mig för att en grillkrydda nog kan liva upp min matlagning lite grann. Jag vänder mig om och börjar fokuserat leta efter Nescafé Mellanrost (pulverkaffe, jag har ingen kaffebryggare) på hyllan mittemot.
En man i uppskattningsvis 28 årsåldern med ett ganska slitet/trasigt intryck står lite längre bort. Vi går om varandra och han följer mig med blicken. Han vänder sig om när jag gått förbi och ställer sig framför mig. Han glor på mig med stora ögon bakom tjocka progressiva glasögon och under en blond rufisg kalufs.
Han säger "Hej".
Jag tittar på honom förvånat, det är inte ofta man säger hej till en främling i matbutiken. Men han kanske bara vill vara trevlig i vår opersonliga och kalla värld så jag säger "Hejhej" lite lättsamt tillbaka.
Jag återgår till mitt letande av Nescafé mellanrost men har tappat fokus lite eftersom mannen står kvar snett bakom mig och fortsätter glo. Jag försöker gå runt honom för att leta bakom honom och han flyttar sig lite klumpigt.
Han säger "Vad heter du?".
Jag tittar ännu mer förvånat på honom. Stöter han på mig? Sakta börjar jag ana att han har någon slags störning. Hans ögon är lite vinda och han ser inte ut att vara helt med i matchen. Ska jag säga vad jag heter? Tänk om han fortsätter prata med mig då? Tänk om han är ett physcho som kommer följa efter mig hem och börja stalka mig om jag svarar? Hur ska jag traggla mig ur det hela om han fortsätter prata efter att jag sagt mitt namn? Jag ORKAR verkligen inte prata med någon främling. Ska jag ljuga och säga ett annat namn? Jag kan ju inte säga "jag heter ingenting" eller "skit i det du". Det var ju en helt oskyldig fråga.
Jag får panik och återgår helt enkelt till mitt letande utan att säga något alls. Jag ser hur han förväntansfullt står kvar. Jag rycker åt mig en Nescafé (som jag sedan såg var mörkrost och inte mellanrost som jag egentligen skulle ha) och går med snabba steg mot brödavdelningen. I ögonvrån ser jag hur han besviket vänder sig om. Sen smyger jag runt i butiken och gömmer mig bakom bulguren för att han inte ska se mig och kanske säga "Hej" igen.

Frågan är. Vem var mest socialt störd? Jag eller han? Han ville kanske bara vara trevlig och jag betedde mig som ett phsycho med att inte svara på en enkel fråga och tassa runt mellan hyllorna. Eller så var det han som bröt mot den sociala regeln att man inte pratar med varandra i en matbutik.

Sådana här saker kan jag gå runt och grubbla på i en hel dag.

En lång, lång dag.

Första duggan är avklarad! Fett skönt att ha det gjort.
Det blir mest plugg-snack i bloggen nu men det är ju det som rör sig i mitt huvud.

Idag har jag pluggat inför duggan från 10-13, haft dugga 13-15, föreläsning 15-17 och grupparbete 17-20.30 med boken Kunskapssociologi och frågeställningen:
Vidmakthålls eller förändras institutionerna i ett samhälle? Hur och varför? Hur påverkar reklam, politisk propaganda (även om jag är tveksam till att all politisk reklam är propaganda eller att all propaganda är politisk) och folkupplysningskampanjer (...som jag mår lite lätt illa av att bara skriva. Helt värdelöst att staten ska "informera" medborgarna. De fattar väl själva vad som rätt och fel? Lägg pengarna på lärarutbildningen istället!) vidmakthållandet/förändringen? Mycket intressant diskussion hade vi iallafall.
20.30-00.00 har jag suttit hos Elina i klassen och kollat på filmen "Being there" ("Välkommen Mr Chance" på svenska (återigen en helt värdelös svensk översättning av en filmtitel!)) som ska förklara kunskapssociologi boken bättre tydligen. Jag blev mest fundersam över slutet där han går på vatten...

= Det har varit en lång dag.

Och jag börjar fundera på om det finns en gräns för hur mycket man kan ta in. Någonstans måste man ju ändå stanna upp och processa/reflektera allt man tar in? Det kanske bara är jag som underskattar min hjärnkapacitet men det känns som om huvudet glöder av all information man tar in. Som en hjärnkamin. Eller som kaminmannen i Nile City. Killingänget har den mest brillianta humorn:

Dugg-pluggar för fulla muggar!

Gårdagskvällen var sjukt kul. Efter en heldag med kunskapssociologi tog vi alla en paus och festade ordentligt. Min vanesak att alltid ha något i handen gjorde att det nog blev ett glas för mycket med tanke på att jag fortsatt plugga idag. Först för-förfesten hos cissi med syjunta för overallerna (vi sydde på revärer och limmade märken) sen förfest hos en kille från Mediateknik som var fadder åt oss under nollningen och sist mitterminskravallen på trappan. Temat var cirkus och man kunde få uppblåsta ballong djur, jag var dock för feg för ansiktsmålningen så jag tog en på armen. Eldshowen på däcket missade vi också. Men en massa dans och trevliga människor, alla i sina overaller! Nu är de invigda. :)




Nu tillbaka till trycktekniker, färgsystem och raster (inte som i "breaks" utan som i punktsystem/nät man trycker i).

Var e boxen?

Imorse kom jag igång rejält med inlämningsuppgifterna och min logga till det påhittade reseföretaget. Tror den blir riktigt bra faktiskt.
Den är lite annorlunda jämfört med alla andras har jag förstått men man måste ju tänka "outside the box". Inte som Daniel i våras då.

Apropå "inside the box" håller en kille i klassen tillsammans med några andra på att ordna en sjukt cool grej, "Dance inside the box". I en nedklottrad gränd upplyst av en strålkastare vid strömmen har de mp3-disco! Alla lyssnar på sin mp3 och dansar tillsammans. Dessutom har de en fett snygg reklamfilm:

Sådär då. En till dag snart avklarad!

Igår kväll var jag på möte med marknadsföringsgruppen på kårhuset (trappan). Vi brainstormade lite idéer till vår tänkta pr-kupp för trappan. Kommer bli riktigt, riktigt bra tror jag. Tog även på mig ett affisch jobb (men det blir nästa vecka).

Känns verkligen som om trappan blivit för mig vad vår nyfunna slogan säger: "Studenternas vardagsrum". Jag är där varje dag i olika ärenden nuförtiden. Men är det trevliga människor, kaffe för 5 kr och personalrabatt på luncher/middagar och i baren blir det lätt så.

Sen innan lunch har jag suttit instängd i ett litet grupprum med Cissi, Tina och Lovisa och plöjt igenom ett par kapitel i Grafisk kokbok inför duggan på måndag. Känns rastertäthet, postscript, subtraktiva/additiva kulörsystem, ICC-profiler, samplingsfaktor och spännande saker som relativ kolorimetrisk konvertering intressant så kanske du kan hjälpa mig i mitt pluggande?
Är väldigt nervös inför måndag eftersom det både är första duggan i utbildningen och mitt första test på universitetsnivå någonsin. Men vi hade faktiskt väldigt kul idag, speciellt när Lovisa insåg att man inte ta ta på sin egen pupill (pupillen är ju egentligen typ ett hål).

Visste ni att pixel står för PICture ELement?

Näe nu ska jag äta en pulversoppa och en macka (studentmat när man är lat (åh det rimmade tillochmed!)) innan det bär av mot trappan (för miljonte gången denna vecka) för det är nämligen så att Lovisa ska spela där ikväll!
Hon råkade börja spela en låt hon skrivit själv på en förfest och efter det tvingade vi henne att spela på trappan (tjejen gick artistgymnasium så hon är grymt duktig!) och tonight is the night!

Imorn blir det mer dugg-plugg och en föreläsning. Har hört rykten om att våra overaller (som egentligen är hängselbyxor) ska finnas tillgängliga på föreläsningen!

Impulser?

Huvudet på spiken Jim Carrey!
Standup från 1991.
(Vet inte om jag bloggat om denna innan?)

Har inte tid med det här egentligen...

...men TÄNK att jag bor i samma stad som han kommer ifrån.
Den här låten är fantastisk. Markus Krunegård är sjukt bra.

Det här studentboendet skulle bli tristare utan mig?

Ryktena stämmer! I slutet av november har jag tillgång till en 3 rummare 85,2 kvm!
Nytapetserade sovrum, nymålat vardagsrum, balkong, stort cykelförråd och allt. Kontraktet skrevs idag och projekt "riktigt hem" kan starta! Just nu kan jag bara säga; välkommen på inflyttningsfest hos mig och Cecilia i början av december.

Har lyckats överföra bilderna från min mobil till datorn nu också.
Detta skyltfönster är en del av en fantastisk reklamkampanj som ett byggföretag hade i närheten av Hötorget i Stockholm i slutet av sommaren. De har satt en spegelliknande film över säkert 10 skyltfönster på raken och sedan skrivit, alla olika, smickrande budskap till fotgängarna som går förbi. Vilken stockholmare kan inte motstå att kolla så frillan sitter rätt när man går förbi ett skyltfönster som speglar? Deras mål var att man skulle hyra deras lokaler.
Genialisk reklamkampanj och nu kan jag äntligen dela med mig av det!

(Lovar att det kommer mer roliga bilder jag samlat på mig..)

Jag borde VERKLIGEN sova.

Okej, jag har svårt att sova. Jag får alltid sömnproblem när jag är stressad. Måste hitta en lösning på det. Nån som har bra tips?

Så länge kan jag ju bjuda på min egna privata riktigt bra citatsamling:
"Alla människor i hela världen har funktionshinder" - Petra Mehde, komiker
"Misslyckande existerar inte, jag har bara skjutit upp framgången" - Johan Ernst Nilsson, äventyrare
"Ett säkert uppträdande kan dölja oceaner av osäkerhet" - Sofia Falk
"Krångliga typer är bara människor som försöker lösa problem på ett dåligt sätt"


Sånt här roar jag mig med när jag inte kan sova. Sarah Silverman ÄR en fantastisk komiker!

Har äntligen kommit igång med läsandet...

... av den engelska kurslitteraturen "Social history of the media".

Visste ni att det på 1600-talet var en familj, Tassis eller Taxis, som dominerade det europeiska postsystemet? Och därifrån härstammar vårt moderna ord taxi.

Vidare med tryckkonstens historia...

En helt ok helg.

Resultatet av en utdragen student-helg:
-Ett par tomma flaskor.
-En flagga från Max i min kristall krona.
-4 avklarade världar på Donkey Kong på mitt Supernintendo.
-Inhandlad hippie-outfit (stickad väst och cowboyboots från myrorna totalt 180:-).
-Löv i håret.
-"Sandylove" skrivet över hela insidan på högerarmen.
-2 sjukt trevliga middagar med klasskamrater.
-En enorm skopa ångest över boken jag inte läst men verkligen borde.
-En rumskompis mindre (som flyttat till en egen etta).
-"Kreativt kaos" i mitt rum/lägenhet.





Bästa partylåten NÅGONSIN (speciellt igår på hippieförfesten) och min nya favoritlåt!

Min första egenphotoshopade bild!

Aaah.. Äntligen är 2 seminarier och en redovisning på 2 dagar över!
Dags att sätta igång med inlämningsuppgifterna (hitta på ett reseföretag, designa logga, photoshopa en bild, gör ett magasinuppslag och en annons), hårdläsa boken "Social history of the media", plugga till duggan (som är på en och en halv bok om grafisk produktion) och förbereda nästa redovisning (om kalibrering och färganpassning av kameror).

Det tar ju inte slut, man får väl vänja sig.

Ikväll har jag umgåtts med mig själv. Lagat riktig mat, skissat på lite idéer inför inlämningsuppgifterna och lekt i photoshop. Väldigt skönt faktiskt.
En bild från en förfest för ett par veckor sen:

Det får godkänt va? Jag börjar kunna hantera photoshop! Gud vad mycket kul jag ska ha!


Min mobil är paj. Den hittar täckning lite när den vill men oftast hittar den inget alls. Mycket konstigt, den är ju bara 8-9 månader gammal?! (Eller är det mobiler idag som inte är tänkta att funka längre?)

Jag håller med dig Garfield.

Det enda som cirkulerar i mitt huvud nu är postscript, kommunikationsteori modeller och Crystal Palace/Den stora industri världsutställningen 1851 i London.


Denna måndag har verkligen varit tung. Gick upp 06.00 för att ta tåget till Norrköping bara för att upptäcka att någon j*vel snott min cykel vid tågstationen. Får ta bussen och gå hem för att snabbt lämna grejor och byta om till föreläsningen 10.00. Bara för att upptäcka att mina glasögon gått sönder och är obrukbara. Jag ser alltså både föreläsaren och hans bilder lite lagom suddigt. Sen följer 5 timmars grupparbete inför seminarierna och nu väntan på Marknadsföringsgruppen för att sätta upp affischerna vi gjort till Hippiefesten på lördag.

Dagens ljus har varit det oerhört låga nivån på humor under grupparbetet och att det där ryktet om lägenheten på 85kvm verkar bli mer än ett rykte.

I helgen ska jag fira som fan.

Ännu en helg i Sthlm.

Den var inte lika lyckad som sist tyvärr.

Jag ångrar att jag inte tänkte till en extra gång men är grymt ledsen och besviken på vissa människor. Det är i och för sig lättare att döma någon snabbt än att fråga varför. Men jag trodde de var klokare än så. Nu dröjer det definitivt ett tag innan jag kommer tillbaka till Stockholm. 

Helgens positiva var LLA (Lifeleader Academy) återträffen, riktigt kul att träffa alla 11 tjejerna igen. Dessutom blev jag rankad tvåa när vi spelade Laserdome med ledarna.

Helgens bästa var att en stor kartong väntade på mig hemma i Huddinge. I den låg en vit låda. I den låg min lilla vita älskling. 

Jag har blivit med Apple och förälskat mig i min vita, fina Macbook. 

Jag har köpt mig en livsstil helt enkelt. Jag har blivit såld på Apple. 

Börjar fundera på om det verkligen finns två sorters människor... 

FB 4-evvah!

Jag är nu vän med Beatrice Ask på Facebook.
5 vänner till och jag har 500 vänner på Facebook.

DÅ kan jag dö lycklig.