Näckrosen

Någon sa till mig att det var ett porrigt namn. Hur kan det vara det? Näckrosen... Det är ju hur vackert som helst. Det är även mitt nya hem om en vecka. Stackars mamma och pappa, hur ska de klara sig utan mig? Och bror min! Vem ska ta hand om honom?

Nåja, för 79kvm grymt läge i Solna (LÄGRE SKATT, LÄGRE SKATT, LÄGRE SKATT) så kan man ge upp en del.

Det är dags att starta ett nytt liv nu. Jag ska bli vuxen. (Enligt vuxenpoängtestet var jag 26,5 år gammal).
Dags att komma ihåg
- att ta påse i mataffären
- att göra en budget för privatekonomin
- att diskutera blomväxter på lunchen
- att storhandla
- att skaffa körkort (minnesanteckning: infiltrera vägverket)
- att äta glass med pappret på
- att oroa sig för pensionssparandet
- att bli överdrivet exalterad över nya maträtter/ nya matvaror
- att ragga på yngre killar
- att ta hand om krukväxterna
- att bli bitter


Det går bara utför..

Humorn är på topp en fredagseftermiddag

Det här är fanimig det roligaste jag sett. Om jag inte satt ensam på mitt kontor så skulle jag skratta högt. Man kan ju inte skratta högt när man är själv. Tänk om någon kommer på en.

Mitt utvik

Första inlägget.
Jag har alltid ansett att blogga är som att vika ut sig. Man delar med sig av sig själv till hela världen. Men å andra sidan... Vad är det för fel med det om man nu vill det?


Ok, och sen är jag ett jävla grupptrycksbarn...



Här är det väl tänkt att min ångest och frustration över saker och ting i livet ska få komma ut. Jag är en extremt ångestfylld person. Folk snackar alltid om att man ska fånga dagen och att man inte kan ändra på det som varit.
"Carpe Diem" - My ass...
Men vad är det för fel med att tänka över sina misstag, ha sjukt mycket ångest och ångra en massa saker? Nästa gång man är där igen lär man ju inte göra om det för man minns ångesten man hade sist.

Oj vad jag låter som en bitter människa. Det är jag inte. Tvärtom.