Fuck julsånger i år...

Jag har tröttnat så otroligt på Carola, Peter Jöback och alla andra skönsångande artister som sjunger samma låtar om och om igen. Eller är det mamma och pappa som borde köpa en ny skiva med julmusik i år? Om man tröttnat på julen, betyder det att man är gammal då? (Eller har man bara tappat något som alla andra verkar ha? Den där "christmasspirit":en?)
Julstämningen börjar väl kryp sig på när hela huset luktar lussebullar och den vackraste granen jag någonsin sett står i vårt vardagsrum. Men den gamla rostiga, uttjatade och töntiga julmusiken vill jag spy på.

...så jag lyssnar på fantastisk försvinner-in-i-själsligt-lugn musik istället.
Spotify borde få nobelpris.

Wikipedias definieringar är alltid intressanta.

Lycka är en känsla. Se även glädje.

Lycka är en inhägnad mindre åker eller äng, enskilt ägd och utnyttjad.

Lycka är en jaktterm och avser den manöver som en flyende hare gör för att lura och undkomma förföljaren.

Lycka är titeln på ett musikalbum utgivet 1970 av Benny Andersson och Björn Ulvaeus.

Lycka är, enligt SVTs reporter på korrespondenterna, att ha en tro på att framtiden kan bli lite bättre. För mig är lycka definitivt något man skapar själv. En mental inställning helt enkelt.

FAN:s...

FAN. Jag har missat VARENDA avsnitt av den nyinspelade Flash Gordon på kanal6. Och jag som ville följa den serien eftersom filmen från 1980 med Max von Sydow är en av mina absoluta favoritfilmer (laserpistolsfajterna är FANTASTISKA på sitt egna charmiga vis).

FAN. Håkan Nesser avslöjade mördaren i "Kim Novak badade aldrig i genesarets sjö" i en dokumentär efter att de visat filmen med Jonas Karlsson (som jag för övrigt ÄLSKAT sen jag såg honom spela Puck i Shakespeares "En midsommarnattsdröm" på dramaten när jag var 12 år) på ettan. Jag läste boken för ett par år sen och all magi och mystik kring den bara försvann när Nesser avslöjade mördaren. Poof så hade Nesser förstört en fantastisk läsupplevelse. Visst, jag kunde stängt av teven men det gick bara inte. Ska inte förstöra den för er som läst boken också. Jävla Håkan Nesser.

FAN vad bra "Ender´s game" är. Om du vill läsa en bra sci-fi bok och bli indragen i storyn direkt kan jag verkligen rekommendera den. Måste köpa andra boken i serien på en gång.

Sånt här händer bara mig...

Okej. Sjuk kväll verkligen. Men magisk. Magisk är verkligen rätt ord.
Pappa hade in i det sista hållt tyst om vart vi skulle på julbord med familjen. Vår egna lilla julklapp liksom. 5 minuter innan vi ska åka avslöjar han att vi ska till vinterträdgården på Grand Hotel.
Grand f***ing Hotel! Dit en viss kock-vän försökt släpa mig på frukostbuffé i flera år och där jag gått förbi med trånande ögon och undrat hur det skulle var att för en dag få känna sig som en prinsessa (ingen i min familj har någonsin satt sin fot där innan). Jag får panik och byter genast klänning. Väl där kände jag mig faktiskt lite som en prinsessa. En ljusprydd vinterträdgård, vackra människor och vacker mat. Jag smakade inte på grisfötterna men den mörka chokladpannacottan var makalös.

Efter 5 timmars ätande och en härlig julshow spänner klänningen rätt bra och det är dags för hemgång. Jag reser mig upp snurrar sakta för att vända mig mot mamma och NUDDAR en servitör som rusar om mig bakifrån. Verkligen. Jag rörde honom knappt. Han bar på 3 högar disk med grand hotells egna finporslin. I slow motion rasar hela han och en av de 3 högarna brakar i golvet. Vinterträdgården stannar upp. Alla tittar verkligen på mig.
Jag står i fulkomlig chock medans han drygt och argt säger "Se dig för!". Jag försöker be om ursäkt och förklarar snällt att jag inte såg honom och att det inte var meningen att min lätta kroppsberöring skulle få honom så ur balans att han tappade hela schabraket. Han fräser argt åt mig och vi går därifrån. På vägen ut grabbar en man i 40årsåldern tag i mig och säger med snälla ögon : "Det var INTE ditt fel, jag såg vad som hände. Och dessutom betalar du hans lön, det där är inte okej."

Ingen fest utan kras och så var man skyldig till att tre tallrikar med snirkliga G.H. initialer var borta från denna jord (Fast mamma sa att denne servitör sett vinglig ut hela kvällen). Det var nog första och sista gången jag fick känna mig som en prinsessa på Grand Hotel.

Nej, tillbaka till verkligheten. Eller nä. Tillbaka till min nyinköpta sci-fi bok "Ender´s game" av Orson Scott Card. Den handlar om jordens undergång, världarnas krig, aliens och supermänniskor. Aaaah...

Underhållning!

Face-lift!

Bloggen var verkligen trååkig förut.
Har försökt liva upp den med ett nytt utseende.
Inte så mycket färg, men snygg typografi om jag får säga det själv.

Vad tycker min 3 trogna läsare, är detta bättre än den förra? Sämre?

Receptet på lycka.

- Åk hem till det nyrenoverade barndomshemmet.
- Träffa Mamma och Pappa.
- Träffa Bror.
- Halvligg i soffan med Macbooken i knät.
- Slötitta på Stargate Atlantis på tv (helst ska det vara Stargate 1, men Atlantis går också bra)
- Vid rastlöshet, gå upp och lägg in en till tröja i garderoben eller hämta något från den fullproppade kylen.
- Googla på teaterföreställningar i Norrköping och Hotell i Åre - Dröm dig bort till mysiga stunder med familjen.
- När detta blir för tråkigt, krydda med att ta upp mobilen och ring nästa vän i listan och boka upp en till fika, lunch, julshopping-dag och öldrickarkväll i jul.
- Avsluta med att ha en familjemiddag.

Låt stå i rumstemperatur i 4 timmar.
Klart!

Hem ljuva hem...

Så här när terminen är slut blir man lätt lite nostalgisk.
Jag har kommit på mig själv med att gilla att vara det. Nostalgisk alltså.
Det är rätt mysigt att titta tillbaka på tiden som gått, bara minnas och reflektera över hur bra allt har varit. Allt det dåliga lyckas jag faktiskt filtrera bort..

Nu sitter jag på mitt golv 01.49 och försöker packa mina saker. Ja, jag ska ju vara hemma i nästan 3 veckor. Vad ska man ha med sig? Men med en stor hög av kläder i sängen så fastnade jag framför det smartaste och roligaste programmet just nu. Sjukt intressant avsnitt om religion.

Oj vad jag kommer sakna mitt dedde-gäng i jul. Man är ju van att ses nästan varje dag. Och nu blir det tillbaka till verkligheten i ett par veckor. Eller flyr man från verkligheten ett tag i jul? Hmm.. vilket Matrix-dilemma. Ska bli sjukt kul att träffa alla gamla vänner som återvänder till huvudstaden iallafall. Ser fram emot att uppdatera mig lite om deras liv.

Min väska blir verkligen jättetung på tåget imorn. Men det ska jag nog klara av. Får skylla mig själv som packar för mycket som vanligt.
Nä, nog med reflektioner.
Godnatt.

ÄNTLIGEN!

Då var det avklarat!
Sista tentan, sista kursen på första terminen.
Jag blir nog godkänd ändå... tror jag. Hoppas jag. Borde jag bli.

Nu sitter jag hemma med glad-pop på högsta volym i mina gigantiska högtalare, kombon lagar lunch åt mig i vårt stoora kök och festen börjar här vid 14.00, på kårhuset vid 16.00 och på studentboendet vid 18.00. Det blir nog en bra dag.

Ett halvår, nya kunskaper, nya vänner, ja ett nytt liv senare
kan jag lugnt säga att jag valde helt rätt.

Grafisk Design & Kommunikation och Norrköping är min grej. Verkligen.

Reflektion i tentaångesten...

Ibland önskar jag att jag hade en spåkula (möjligtvis tarotkort, kaffesump funkar också. Ja allt man kan spå framtiden i helt enkelt. Kotarmar kanske? Har för mig att det är någon som vet hur man gör det. Inte som jag känner alltså, har sett det på tv.). Så man kunde veta hur saker och ting skulle sluta. Så man kunde veta om det är värt all möda. Då kunde man anpassa sig till utgången. Blir jag godkänd på tentan eller ska jag plugga lite till? Mitt motto har alltid varit att kämpa till 100% och sen kan man inte göra så mycket mer. Men i andra saker måste man ju riskera en massa också. I relationer tillexempel. Och jag har ju min förbannade stolthet. Då önskar jag ibland att jag hade en spåkula (eller tarotkort, kaffesump, kotarmar) så man kunde veta om det var värt det liksom. Men bara ibland. Annars skulle ju livet inte vara något spännande.

Längtan.

Jag vill VERKLIGEN att det ska vara 9e Januari. NU!
Eller ja, 10e Januari kanske.
Då är nämligen hela Norpangänget i franska alperna,
Valmeinier here we come!

Irritations- och orosmoment.

Ett STRECK är en rak linje.
En STRÄCKA är ett avstånd från en punkt till en annan.
HUR kan man stava fel på dessa ord? ("...när man drar sträcket..." "...titta på denna streckan..") Ledsen Marcus Gärde, men det är INTE okej. Inte någonstans.

Humor är ju att vår andra kursbok går igenom skrivregler vid korrekturläsning. Något han måste ha missat?

Nej, förlåt Marcus. Jag ska inte vara för elak. Det är JÄTTEFINA gridsystem du ritar och dina uträkningar på kägel är riktigt användbara.

Förlåt, läsare, jag är lite förstörd av plugget just nu.

Något som dock oroar mig är att jag varit mer på Clas Ohlson än klädbutiker denna månad och mer än skolan denna vecka. Jag börjar nog bli pappas lilla flicka med hammaren, vattenpasset och spiken i högerhanden och borren, skruvmejseln och skruven i vänsterhanden.

Behövde en kort minipaus...

Med näsan i kursböckerna om Typografiska regler kan man fnissa till för mindre. Det där med avstavningar är inte lätt:
Blåst-rumpor
Döds-kalle
Anal-fabet
Pub-lik
Tran-sport

Nej, tillbaka till avsnittet om spärrning, kerning och optisk utjämning.

Dagens garv...

Förlåt men jag måste bara...

Hur faan tänkte Mona och gänget nu?
För det första är det ju kul att Sossarna äntligen förstått att de inte har något annat alternativ än att samarbeta med Vänstern och Miljöpartiet. Och nu ska de som 3 barn som slåss om en spade i en sandlåda försöka enas.
Och de vill sänka ungdomsarbetslösheten med... vaddå?
1. 3000 trainee program för 1 miljard.
2. 3500 platser i yrkesinriktad arbetsmarknadutbildning för en halv miljard.
3. Bygga ut Komvux, Högskolan och KY utbildningarna för 2 miljarder kronor.

Kan ju kanske låta lite fint på pappret sådär. Men för det första, vad har utbildning med jobb och göra? Förlåt mig, såklart ska man ha en utbildning och såklart måste man utbilda sig för att få ett jobb (det är ju det jag gör).
Men HUR hade dem tänkt att jobben skulle komma? Bara magiskt poppa upp av sig själva? Sist sossarna utökade platserna på högskolan ekade lektionssalarna tomma. Bara för att man producerar FLER saker gör det inte att efterfrågan ökar.
Vart finns jobben egentligen och vart kommer jobben ifrån? Visst välfärden och det offentliga kan erbjuda en hel del men det verkar som om låtsaskompisarna S-V-MP har glömt bort företagen? Vad skulle Sverige vara utan våra företag? Offentliga anställningar kan omöjligt klara ett helt lands ekonomi. Skulle staten producera alla våra varor också? Då skulle vi ha en - ja just det - planekonomi! Då närmar vi oss vänsterns utopisamhälle som - ja just det - aldrig någonsin fungerat! OCH som - ja just det - dödat miljontals människor i sina misslyckanden! Nej att företagen eller företagsklimatet i Sverige inte ens nämns av S-V-MP tycker jag är väldigt synd.
För det är ju så att i en finansiell kris så får alla det lite sämre. Jag är ingen ekonom men så mycket vet jag att det går uppåt igen. Såsmåningom. Och tills dess är det statens uppgift att se till att skadorna på samhället blir så små som möjligt och att vi kan ta oss ur krisen så fort som möjligt när den är över.

Jag tror nog och hoppas att svenska folket är så smarta att de 2010 låter sittande regering visa vad de verkligen går för 4 år till istället för att sätta de gamla och, vad som kanske verkar, trygga sossarna i Rosenbad igen.
För då emigrerar jag verkligen.

Jag drar fram motorsågen. Sorry!

Igår var en sån där dag då man inte ville gå upp ur sängen. Man bara kände på sig att det skulle bli en tråkig och dötrist dag. Allt kändes grått och liksom fast i tiden på något sätt. Man visste att man hade en bunt med plugg att ta tag i och en lägenhet att städa.
Men sen tog jag mig i kragen, läste lite, lagade lite god mat med vänner och gick på bio. Vips så var den där känslan borta och alla färger började komma tillbaka.
Tror det är det som kallas svacka?

Hela dagen idag har varit väldigt produktiv. Har läst en massa men börjar tröttna rejält på irrationella rektanglar, pentagoner, hexagoner och pythagoras. Jo, "Typografins väg" är direkt tillbaka till Matte C i gymnasiet. Proportioner, former, formler, diagonaler, hypotenusor och uträkningar. Och förklaringarna är lite random pedagogiska och Matte-E nivå avancerade om vartannat. Fifan.

Men jag klarar det nog. Med lite mat, lite goda vänner och belöningar.
Trist inlägg det här blev. Sorry för det.

Men det där komplicerade förhållandet jag hade till Marcus Gärde (där jag balanserade på kanten att antingen avguda honom eller hata honom) börjar tippa över. Ledsen Gärde, men så många felstavningar väger INTE upp en snyggt layoutad bok.

Du kan se lite pillimarisk ut bakom ditt prisbelönta bokomslag, jag kommer då inte bli typograf.

En reflektion av många...

Alltså. Jag går ju Grafisk Design och Kommunikation. På senaste tiden har jag funderat mycket över det där med just kommunikation. För när det inte funkar så kan det ju ställa till så mycket. Jag läser ju mest om kommunikation i media men jag tycker det går att tillämpa på människor också. Eller. Jag har lärt mig mycket om kommunikation i media så jag börjar fundera på kommunikation emellan människor. Mer så kanske. Vi kör lite kurslitteratur style:
Ett meddelande formuleras hos en sändare. Kroppsspråk, tonläge och ordval leder sedan till att meddelandet förs över till mottagaren. Mottagaren hör och ser meddelandet, avtolkar i hjärnan och meddelandet har landat. Förhoppningsvis vänds modellen och det blir vad vi kallar ett samtal.

Men grejen är den. Att det är ju inte riktigt så lätt. En massa, vad kurslitteraturen kallar, brus stör på vägen. Både kroppsspråk, tonläge och ordval kan krångla till det beroende på omständigheterna. Sändaren och mottagaren kan komma från olika kulturella bakgrunder och meddelandet kan feltolkas (klassikern med f-ck you tecknet som ser olika ut i världen). Men det behöver inte vara så extremt. Jag kanske är uppfostrad med att man öppet pratar om problemen man har när någon annan fått lära sig att det är något man hanterar själv. Jag kommer tolka personen som instängd, svår och avståndstagande när den personen kommer tolka mig som påstridig, dubbeltydig och egocentrisk. Det är ett exempel av många. Tror ni fattar vad jag menar va?
För sändarens avsikt med ett meddelande kanske inte ens uppfattas av mottagaren som tolkar det hela på ett helt annat sätt. Och den tolkningen i sig kanske leder till att det meddelande som sen sänds tillbaka helt feltolkas igen. Och vips vi har oss en konflikt.

Slutsats av denna reflektion:
-Människor du inte gillar är bara människor du inte förstår dig på. Inte därmed sagt att det är fel att ogilla någon, det är nog bara hälsosamt. Men det är värt att tänka på.
-Människorna du gillar är ofta de du kan kommunicera bra med, de som är en spegelbild av dig själv eller kanske båda i kombination?
-Man ska inte döma, dra slutsatser eller anta saker om andra för snabbt. Gör man det leder det lätt till konflikter och missförstånd.

Sådär. Nu har jag nästan löst världsproblemen.

Nu klarnar allt helt plötsligt...Det heter ju Kombo!

Ja. Kompis-boende.

Så jävla beige...

Sådär då. Då sitter man i köket i målarskjortan och lyssnar på Cissis frälsningsmusik. Jag gillar mycket med henne men inte hennes speciella musiksmak. Country (som hon ALLTID vill lyssna på) är väl helt okej, till och med rätt mysig ibland. Men nu när vardagsrummet är halvmålat så är inte frälsningsarméns skiva något jag vill lyssna på. Men som i alla relationer gäller det att kompromissa.

Så var sista inlämningsuppgiften innan tentan inne. En poster och en folder till det påhittade bandet "Jonah and the whalefish" som egentligen är David and the Citizens. Eller ja. Det var den musiken som vi fick lyssna på och ta inspiration av.
Bandnamnet, skivans namn, "The best of" och texten "På turné" skulle vara med på affischen. Man skulle även lämna en vit yta för arrangörer att skriva tid och plats på (längst ner på min).


I foldern skulle allt som stod på postern plus turnéplan, fem låttexter, credits och info om hemsida vara med. Min folder är en hyfsat vanlig med dubbel V-vikning. Tredje rutan är framsidan med bandets namn, rutan till vänster om den är baksidan och de yttersta är första uppslaget. Öppnar man dem kommer man till andra bilden med låttexterna. Ni fattar nog. På det stora hela tycker jag att jag förmedlar den känslan jag fick av musiken. Fick inte så många kommentarer på seminariet men är helt okej nöjd. Som en klok tjej i tvåan sa: Välkommen till utbildningen där du aldrig är nöjd med något du lämnar in.

Nu lunch, sen ännu mera beige för att avsluta dagen med julpyssel med marknadsföringsgruppen på trappan (vi ska göra orangea tomtar!).

Jahapp...

Så var man inflyttad då.
Enorma ytor. Verkligen. Jämfört med studentlyan i vattentornet iallafall. Vardagsrummet är just nu en ekande sal med fula tapeter. Som ska bli beigea (hur i h*lvete stavas det?) i slutet av veckan. Mina gigantiska fantastiska högtalare dunkar riktigt bra där. Hoppas det är bra ljudisolering i väggarna. För de lär användas ganska mycket.
Toan gick sönder första dagen på otroligt spontana förfesten bland kartongerna. En ganska söt ung kille kom och lagade den idag. När det enda vi fått upp på väggarna var den där hunk-affischen på toaletten. Hoppas han inte kände pressen. Så ytliga är vi inte. Vi går ju bara Grafisk Design.

Nu när flyttdammet precis börjar lägga sig och mina kvalsterallergiproblem avta så känns det faktiskt himla bra. Som att komma hem på riktigt liksom.

Har ju skaffat mig ett extraknäck också. Jag får betalt i öl. Snart har jag 4 flak Grolsch. Och jag som inte dricker öl. Jag får väl bli langaren på universitetet antar jag...