Jag är nog pyttelite galen iallafall...

Ibland tror jag att jag är galen.

Som när jag får för mig att kidnappa ett barn.

Eller att stoppa huvudet i akvariet på den fancy restaurangen.

Eller att kasta ner chokladbitar i den snarkande killens mun bredvid mig på tåget.

Men sen börjar jag fundera. Alla människor är nog galna. Alla människor tänker, gör och får för sig konstiga saker. De vågar bara inte säga det. Men det finns nog galenskap i olika nivåer. En Galen-skala. Men allt är ju relativt och hur pass galna människor är beror nog på vem som betraktar. Oftast är det ju faktiskt ingen som ser vad vi tänker. Här kommer en galen-lista (en till lista - HURRA!).

1. Människor som är galna på riktigt. Ser synvillor och hittar på människor eller saker som hänt. Utifrån denna förvridna bild av verkligheten kan de göra sjuka saker.

2. Människor som frekvent tänker riktigt sjuka saker men som förtränger det. Fram tills en punkt då allt släpper och de gör något sjukt. Typ mördar någon eller rånar eller begår något annat brott.

3. Människor som har en fix idé och gör allt dem kan och använder all energi åt det tills dess att hela deras liv är ägnat åt det. (Jag ser detta som en form av galenskap - kalla mig galen)

4. "Vanliga" människor som tänker sjuka saker emellanåt men aldrig skulle drömma om att de skulle bli verklighet.

Hjärnan är spännande. Det som gör att människor mördar och begår brott av "galenskap" vet nog ingen men det måste ju bero på samma sak som att jag och "vanliga" människor aldrig skulle kidnappa ett barn eller mörda;

den fria viljan.

Eller har en mentalt sjuk människa inga fria val? Det tror inte jag, alla har en fri vilja.

Det är ju det som gör oss till människor