Det där som kittlade lite i halsen i lördags och som kändes lite mer igår. Det var inte allergi. Och den där drömmen jag hade om att jag blev skjuten i bröstet var inte på riktigt. Det var bara en hostattack i sömnen. Och den där tågresan imorse som skulle få mig utvilad blev istället en resa mellan vaken och dröm där jag rycktes ur mina luddiga tankar (Förutom då jag halv-drömde att konduktören stod lutad över mig och undrade varför jag inte hade någon biljett, vaknade med ett ryck och ingen var där. Bara tre lätt förvånade medpassagerare som glodde. Typiskt svenskar).
Anledningen till min dvala var ett syjunta-gäng på 8 käcka damer som, precis som alla pensionärer, går upp 5 på morgonen och bergis var ute på deras första utflykt sedan andra världskriget. Dessa slutsatser drog jag då de var särskillt muntra och otroligt pigga klockan 07.00 en måndag. Så pigga att 8 tantskratt överröstade min rosa Ipod ("pinklady") (på högsta volym!!) . F*cking j**la SJs nya bokningssystem hade dessutom gjort att jag ej hade reserverad plats (kostar 70:- att få ett platsnummer). Nog för att ombyte kan vara trevligt men jag placerar hellre min rumpa och mina väskor på en plats i 5 timmar än tre platser. What´s the point?
Jag är sjuk och bitter. Tyck synd om mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar