Okej. Igår gjorde jag det. Jag har funderat länge på det. Men den blonda killen i gamla stan var så söt att jag tvekade inte ens. Vi pratade i 20 minuter och sen gjorde jag det bara.Nu är jag medlem i Amnesty.
Man måste ju börja nånstans eller hur? Man kan inte rädda världen och ge mat till alla fattiga eller hindra alla krig. Man kan ju faktiskt börja med att se till att de mänskliga rättigheterna upplevs. Tycka vad man vill om FN som Amnesty samarbetar mycket med. Men någonting gör dem. Och det är ju bättre än ingenting?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar